Två av tio ansvariga för kommunernas biståndshandläggning, 22 procent, upplever att sköra eller sjuka hemmaboende äldre ofta har tandvårdsproblem eller svårt att själva sköta sin munhygien, 57 procent upplever det ibland. Ända är det hela fyra av tio kommuner, 37 procent, som sällan eller aldrig tar upp munhälsa och tandvård vid bedömning av äldres biståndsbehov. Bara en av tio, 11 procent, gör det alltid. I flera län är läget betydligt sämre t ex i Kalmar och Blekinge. Jämtland, Dalarna, Värmland hör till de kommuner som uppmärksammar äldres munhälsa i störts utsträckning i samband med biståndshandläggning.

Skälet till att kommunerna inte tar upp munhälsofrågor i biståndssamtal med den äldre är att munhälsa och tandvård ses som en del i den personliga omvårdnaden och ska ingå i sjukvårdens och hemvårdens verkställighetsplaner. Biståndshandläggarna fattar enbart rambeslut om hjälp med omvårdnad och har inga rutiner för att ta upp munhälso- och tandvårdsfrågor specifikt.

-Vi vet att många äldre, särskilt de som bor hemma, som har rätt till uppsökande- och nödvändig tandvård inte får del av erbjudandet. Om inte de yrkesgrupper som har kontakt med de äldre uppmärksammar munhälsofrågor riskerar många bli utan rätt hjälp, säger Gunilla Klingberg, ordförande för Sveriges Tandläkarförbund.

Kommunerna har ett särskilt ansvar att se till att de tjänstemän som har kontakt med de äldre, och som kan bedöma deras möjligheter att få del av tandvårdsstödet, också känner till reglerna för detta och kan framföra erbjudandena om tandvård.

-Men vår enkät visar att knappt hälften som svarat på enkäten känner till vad som ingår i en munhälsobedömning. Bara hälften av biståndshandläggarna erbjuds information eller utbildning om lagen om uppsökande och nödvändig tandvård.

För att kunna ge rätt hjälp behövs också kunskaper om betydelsen av en god munhälsa för allmänhälsan. Annars är det lätt hänt att munhälsan glöms bort.
-Mot den bakgrunden är det oroande att bara fyra av tio kommuner erbjuder biståndshandläggarna information eller utbildning om äldres munhälsa och tandvårdsbehov. Det är också ovanligt att man samråder med tandvården.

Enkäten har besvarats av 71 procent av kommunerna.

Kontaktpersoner
Gunilla Klingberg, ordförande, Sveriges Tandläkarförbund
Tfn: 070-780 00 44

Kristina Norberg-Fallgren, presskontakt, Sveriges Tandläkarförbund
Tfn: 070-484 17 07

Mer information
På www.tandlakarforbundet.se /Dina tänder – hela livet:
Kartläggningsrapport
Landstings-, kommunvisa uppgifter

Dina tänder – hela livet!
Sveriges Tandläkarförbunds aktivitet ”Dina tänder – hela livet!” kopplar samman munhälsan med den aktuella debatten om befolkningens hälsa. Syftet är att lyfta fram munhälsans betydelse för den enskildes hälsa och för folkhälsan.

Fakta om befolkningens munhälsa:
Med ökande ålder blir sambandet mellan oral och allmän hälsa mer påtaglig. Sjukdomar och medicinering påverkan hur man mår i munnen. Den som är skör eller har sviktande hälsa påverkas särskilt starkt både fysiskt och psykiskt av oral ohälsa. Enligt Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009 har många multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet ett stort tandvårdsbehov. Eftersom allt fler bor kvar i det egna hemmet i enlighet med den så kallade kvarboendeprincipen inom äldreomsorgen finns risk för ökade problem. Nya data för hemmaboende äldre visar att munhälsan redan hos dem med måttligt omvårdnadsbehov är avsevärt sämre än hos friska äldre. Vårdarna som ansvarar för den dagliga munhygienen har en nyckelroll för när det gäller äldres munhälsa. Men flera studier har visat att vårdpersonal har bristande kunskaper i hur man ska sköta de äldres dagliga munhygien.

Det finns ett tydligt samband mellan tidig karies och karies i senare åldrar. Undersökningar har visat att små barn med karies har högre risk att som tonåringar få hål i tänderna jämfört med dem som är kariesfria. Småbarn med hög sötsakskonsumtion har mer karies i tonåren jämfört med barn som sällan eller aldrig äter sötsaker. Samtidigt visar Socialstyrelsens kariesstatistik att tandhälsan hos barn visserligen fortsätter förbättras men att förbättringstakten har mattats av. Barn från socioekonomiskt svaga grupper ha sämre tandhälsa än andra barn och det är särskilt påtagligt bland barn med utländskt ursprung.

Frätskador, dental erosion, är ett växande problem bland unga som kopplas samman med vår förändrade livsstil där konsumtionen av läsk anses vara den största bidragande faktorn. Bland den vuxna populationen förutspås en ökad förekomst av erosion då många ungdomar träder in i vuxenlivet med redan etablerade erosiva skador och erosiv kosthållning. Ett annat problem är att många unga börjar slarva med skötseln av sina tänder när de lämnar den avgiftsfria tandvården. Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009 visar att allt fler bland yngre kvinnor och män (25–44 år) sedan början av 1990-talet inte besökt tandläkare de senaste två åren medan utvecklingen varit den motsatta för de äldre. Utlandsfödda och socioekonomiskt utsatta grupper som låginkomsttagare, arbetslösa och långtidssjukskrivna har märkbart sämre tandhälsa enligt Socialstyrelsens rapport från 2009.

Sveriges Tandläkarförbund – den odontologiska professionens organisation
Sveriges Tandläkarförbund arbetar för tandläkarnas professionella intresseområden. Förbundet erbjuder tandläkarna ett omfattande efterutbildningsprogram och medverkar i den årliga Odontologiska riksstämman samt ger ut Tandläkartidningen och Swedish Dental Journal. Förbundet verkar bl.a. genom "Dina tänder - hela livet" för en bättre mun- och allmänhälsa.